Innehåll:

torsdag 27 september 2018

Ett svårt parlamentariskt läge

Riksdagen vinter moderaterna makten i sverige val 2018
Riksdagshuset i Stockholm
Då var riksdagsvalet äntligen avslutat och vi skulle ha haft en ny regering. Men som jag tidigare nämnt så blev valet en riktig rysare. Det var inte förrän kontrollräkningen av de allra sista rösterna som valmyndigheten med säkerhet presentera vinnaren av valet 2018. Men vem vann egentligen valet? Skillnaden mellan det rödgröna blocket och Alliansen blev bara ett ynka mandat. SD förstärkte sin roll som vågmästare. Miljöpartiet höll på att åka ur riksdagen. Och vänsterpartiet gjorde sitt bästa val på länge. Historiskt sett så har vi nog aldrig haft ett mer otydligt parlamentariskt läge än det vi har just idag.

Jag skrev en artikel en stund före valet, Reflektioner från en budget debatt där jag reflekterade över blockpolitiken och dess vara eller inte vara. Bland annat så resonerade jag om huruvida den traditionella blockpolitiken med förankring i starka ideologier var passé. Slutsatsen blev att verkligheten nu för tiden är långt mer komplicerad än bara blått eller rött, höger eller vänster, sakfrågor eller ideologiska frågor. Riksdagsvalet visade tydligt att mina farhågor om ett dödläge i mitt tidigare resonemang blev än mer starka.

Socialdemokraterna
Stefan Löfvén
I de två senaste valen så har vi på kommunal och regional nivå sett konstellationer som på 70- och 80 talen förmodligen varit mer eller mindre omöjliga. I Västragötalandsregionen så har t.ex. allianspartierna tillsammans med miljöpartiet haft makten förra mandatperioden. I Eskilstuna så samarbetade Socialdemokraterna och Moderaterna. Listan på exempel på kommuner där den traditionella blockpolitiken delvis suddats ut kan göras jättelång. Resultatet har i många fall också blivit att man kommit fram till konstruktiva lösningar i sakfrågorna med en bred förankring i kommunfullmäktige. Detta måste vi lyckas med på riksdagsnivå också om vi inte vill ha ytterligare en förlorad mandatperiod.

Riksdagsvalet 2018 kommer att gå till historien som ett missnöjesval, ett val där folk röstade bort det man inte ville ha. Socialdemokraterna gör t.ex. sitt sämsta val någonsin för att väljarna valt bort dom för att deras politik inte har hållt måttet. Miljöpartiet var nära på att åka ur riksdagen för att väljarna inte varit nöjda med deras politik. Även moderaterna har svårt att hävda sig i årets val också till stor del beroende på vad man inte gjort. Alliansen och Moderaterna har vid flera tillfällen den förra mandatperioden haft flera chanser att rösta ner de rödgröna, men både Anna Kinberg Batras "DÖ" (decemberöverenskommelsen) och Fredrik Reinfeldts "Öppna era hjärtan" sitter kvar i minnet på många väljare som tidigare röstat moderat. SD gynnas till viss del av detta missnöje på samma sätt som Ny Demokrati gynnades av missnöjda väljare i början på 1990-talet. Till viss del gynnas också SD för att många väljare är extremt missnöjda med den migrations och integrationspolitik som de traditionella partierna bedrivit de senaste 15 åren. 

Riksdagshuset Moderaterna Liberalerna Centern KD Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet Sverigedemokraterna
Riksdagen i Stockholm
Väljarna vill se stora förändringar både vad det gäller migration och integration, men man vill också se en bättre sjukvård, en bättre skola och ett tryggare samhälle. Stadsministerfrågan är långt ifrån avgjord. Det enda som är mest troligt just nu är att Stefan Löfven troligtvis aldrig kommer att få axla stadsministerposten igen. Man kan dra paraleller till början av 1990 talet då 80-talsbubblan sprack och missnöjet bland väljarna bredde ut sig. Skillnaden den här gången är att missnöjet är större och mer intensivt. Samhället har också blivit mer komplext och väljarna är mer lättrörliga nu än då. Dessutom så är vi fortfarande inne i en fortsatt ganska stark högkonjunktur till skillnad från 1990-talets början.

Bild på Sveriges stadsminister 2018-2022. Glasögon, slips, brunt hår och ett leende.
Ulf Kristersson
Väljarna har sagt sitt; "Vi är missnöjda och vi kräver förändring." Och oavsett vem som blir nästa stadsminister så är det Ulf Kristersson som har rätt. Det behövs välgenomtänkta reformer med brett parlamentariskt stöd och det behövs nu. Väljarna ser och lever med problemen varje dag och vill ha ändring. Sedan får det inte spela någon roll vilket parti som sitter vid makten, välfärden måste fungera ändå. Sjukvård, omsorg, assistans, lag och ordning och måste fungera ovsett vem som är eller blir statsminister.

//Mikael Granberg



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar