torsdag 14 juni 2018

Reflektioner från en budgetdebatt

I egenskap av ersättare på Moderaternas kommunfullmäktigelista i Partille, var jag igår på fullmäktigemöte i kommunhuset i Partille. Som vanligt vid den här tiden på året så var det dags att besluta om den här mandatperiodens sista budget. 

Stefan Svensson 
Först ut var Stefan Svensson, kommun-styrelsens ordförande i Partille sen många år tillbaka. Han presenterade alliansens budgetförslag med ett flertal olika riktade satsningar och ramhöjande satsningar. Bland annat så vill alliansen i Partille t.ex. satsa på skolan, omsorgen och de anställda i kommunen. Sedan följde presentation av resterande partiers budgetar i storleksordning efter mandat. 

Efter en halvtimmas ajournering av fullmäktigemötet inleddes sedan budgetdebatten. Det blev snabbt många namn på talarlistan och debatten pågick i nästan tre timmar med repliker och genmälen. 


Allt som oftast, i både nämnder och fullmäktige så är min erfarenhet att det brukar gå ganska sakligt till i Partille. Vissa saker är alla överens om och i vissa andra ärenden är oppositionen och majoriteten överens om att man inte är överens. Men debatterna brukar vara ganska sakliga, korta och produktiva. (För det mesta). Men när det kommer till budgetfrågan då vill alla partier bekänna färg. Det är här partiernas olika ideologier, principer och heliga kor verkligen kommer fram. Och det är just detta jag tycker är så intressant med just budgetdebatten. 

En av de större frågorna under debatten var avsättningen av medel för exploateringen av Finngösaravinen. 

Finngösaravinen - Foto:Partille Tidning
Fullmäktige har sedan tidigare beslutat om ett planprogram för den så kallade Partille Eco Park som är planen för hur Finngösaravinen skall exploateras. I frågan syntes en tydlig skiljelinje mellan de olika partierna, men inte mellan de olika blocken. T.ex. så är både S och M i Partille för en exploatering av Finngösa medan C och MP är tydligt emot. 

Det fanns även andra områden där olika partier var delvis överens, över de traditionella blockgränserna, även om det också fanns stora skillnader. Men jag tycker ändå att detta pekar på att den politiska kartan i Sverige inte är så självklar längre, även om vänstersidan i Partille med bestämdhet hävdade motsatsen under budgetdebatten. Vänstersidan menade på att det bara är prat från olika opinionsbildare och ett spel för gallerierna att blockpolitiken är död. 

Det finns dock en stor tydlig skillnad mellan vänster och höger i Sverige som också visade sig under budgetdebatten i Partilles kommunfullmäktige. Det är frågan om just budgeten och hur olika saker skall finansieras. Vänstersidan vill höja skatterna medan högersidan vill sänka skatterna i den mån det är möjligt. Vänstersidan vill skapa ett samhälle med bidragsberoende, medan högersidan vill öka människors valfrihet och minska bidragsberoendet. Vänstersidan vill att staten skall ta hand om folket, medan högersidan vill att folket skall ta hand om sig själva så långt det är möjligt. 

Men är då blockpolitiken helt död? Har de politiska partierna lämnat sina ideologiska ideal till förmån för enbart sakfrågor? Nej, riktigt så enkelt är det nog inte. Även om de flesta budskap från samtliga partier idag handlar om sakfrågor så tror jag ändå att alla partier fortfarande har en grundideologi och grundvärderingar. Men sakfrågorna och då i synnerhet de stora sakfrågorna som t.ex. lag och ordning och flyktingpolitiken har blivit viktiga frågor för många partier oavsett höger eller vänster. Framförallt är det viktiga frågor för väljarna. Jag tror att även om partierna fortfarande har kvar sina ideologiska grundtankar så blir det viktigare och viktigare för väljarna att veta hur olika partier tänker i de olika stora frågorna i samhället, framförallt i frågor där man upplever att saker inte fungerar.  

Jag tror därför att även vi politiker behöver tänka annorlunda framöver. I Europa ser vi tydligt att den traditionella blockpolitiken håller på att suddas ut med koalitionsstyren som t.ex. i Danmark där Venstre som är ett parti som ligger något vänster om mitten och Dansk Folkeparti som är ett nationalkonservativt parti långt till höger. 

Det är inte längre självklart att kampen för att vinna valet står mellan höger och vänster eller partiernas olika ideologier. Jag tror att det handlar mer om att faktiskt vinna väljarnas förtroende i så många av de stora samhällsfrågorna som möjligt. Och att kampen står mellan de partier som verkar mest trovärdiga att kunna och vilja genomföra nödvändiga förändringar i de stora frågorna och de partier som inte är trovärdiga.  

//Mikael 

Vill du läsa mer om besluten i Partille Kommunfullmäktige 12/6 2018?

onsdag 13 juni 2018

Nu är det mindre än 100 dagar kvar till nästa val. Två frågor som förmodligen kommer att dominera valet både på lokal-, regional- och riksnivå är frågan om tryggheten och frågan om flyktingarna.

Det märks att det har hänt något i samhället sedan förra förra valet. Då var det framförallt skolan, vården och jobben som  var viktiga frågor. Dessa frågor är  givetvis lika viktiga även i detta val,  men det frågorna om lag och ordning samt migrations- och integrationsfrågorna som kommer att dominera.

En stor stor skillnad från förra valet är att frågorna om migration och integration nu går att prata om utan att man automatiskt blir stämplad som rasist i media. Även om det fortfarande finns många människor som hävdar att omsvängningen i debatten bara är ett uttryck för omänsklighet eller  att övriga partier nu går i Jimmy Åkessons ledband.

Jag var på  media träning strax före förra valet. Vi fick då lära oss att vissa områden var tabu att prata om i media, både i intervjuer och i sin egna blogg. En sådan helig, tabubelagd fråga var flyktingpolitik och integrationsfrågor om man skulle tro kursledaren.  Kursledaren, som själv var journalist menade på att frågan om t.ex. invandringen inte gick att diskutera i media. Hur kloka resonemang man än hade så skulle media medvetet vinkla det till oss politikers nackdel.

Så lät det före valet 2014. Men nu låter det annorlunda, helt plötsligt är migrations och integrationsfrågorna helt rumsrena. Och jag tycker faktiskt att det är ett steg i rätt riktning. För det första måste alla i Sverige, såväl politiker som vem som helst kunna ha en debatt utan att man blir dömd, häcklad och ibland till och med avrättad i både traditionella och sociala medier. För det andra så måste vi faktiskt få lov att ifrågasätta allt som händer och sker i vårt land. Det gäller även flyktingpolitiken och integrationsfrågorna.

Det är t.ex. rimligt att ifrågasätta kostnaderna för migrationen och integrationen och ställa dessa kostnader mot andra kostnader. Många menar på att det är fel att ställa svaga grupper mot varandra och att Sverige är ett rikt land och att vi har råd med allt. Jag menar att så är inte fallet. Det viktigaste vi politiker har i vårt uppdrag är att fördela och prioritera. Och då måste man ställa olika grupper mot varandra.

Valet 2018 tror jag som sagt kommer att handla mycket om lag och ordning samt migrations- och integrationsfrågorna. Men det parti som kommer att vinna, är det parti som kan övertyga väljarna om att man har en förändringsvilja som man kommer att verkställa. Och att man vågar tala om alla frågor.