Bränder, beredskap och extremväder

Sommarvärmen fortsätter och runt om i Sverige rasar bränderna. Mina tankar är med alla de som på olika vis drabbas av bränderna.

I Partille med omnejd så här vi tack och lov varit förskonade från någon större incident än så länge. På politisk riksnivå diskuteras det flitigt i media om inköp av vattenbombande brandflygplan och vem som borde göra vad och varför.

Personligen så tycker jag att det är en självklarhet att vi måste vara beredda på såväl extrem torka som extrem väta eller extremt snöande. En allmän beredskap för extremt väder helt enkelt. Det gäller både ur ett nationellt och lokalt perspektiv.

För mig är det självklart att hemtjänst, personliga assistenter, sjukvårdspersonal, m.m. kan ta sig till sina jobb även vid extremt väder. Här måste det finnas en nationell strategi. Det skall inte bero på vilken kommun du bor i.

I vissa delstater i USA har man tex ingen beredskap för att kunna röja snö. Man stänger helt enkelt skolor och de myndigheter som inte anses vara livsnödvändiga. Undantagstillstånd utfärdas också ofta i samband med extremväder i dessa delstater,vilket innebär att endast människor som arbetar i samhällsviktiga funktioner som tex vård och omsorg får lov att gå ut och åka till jobbet. De här personerna får också ofta hjälp att ta sig till jobbet av tex militär personal. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det frågan om inte den modellen är billigare samhällsekonomiskt trots produktipnsbortfall i ekonomin. Man undviker väldigt många olyckor orsakade av vädret. Man slipper snöröjningskostnader, m.m. Även om det inte är en självklar lösning för kommunerna i de södra delarna av Sverige borde man i alla fall utreda frågan.

När det gäller de extremt jobbiga tillstånden som skogsbränder eller översvämningar så bör det finnas en budgetreserv för detta. Det är också självklart att vi skall mobilisera alla resurser vi har för att hjälpa. Att som nu t.ex. "bara" använda 2 av 10 militära  helikoptrar lämpliga för brandsläckning verkar mycket konstigt.

Slutligen tror jag att vi också bör ha större beredskap i kommunerna för att ta emot och koordinera insatser från frivilliga. Detta gäller inte bara vid extremt väder utan i alla extrema lägen där människor kan och vill hjälpa till. Väldigt många människor känner ett stort behov av att hjälpa till när det händer extrema saker. Det ser vi goda exempel på vid de bränder som rasar runt om i landet.

En annorlunda skolgång

Att våra lärare och rektorer i skolor runt om i landet gör en heroisk insats varje dag torde det inte råda något tvivel om. Att skolan kan bli mycket bättre råder det heller inget tvivel om.  Men vad kan vi politiker göra för att skolan skall bli bättre?
 - vi behöver sluta lägga oss i lärandet och istället skapa förutsättningar. Förutsättningar för professionen att utöva sitt yrke.

En viktig förutsättning för att skolan skall kunna bli bättre är att lärarna kan ägna ALL sin tid på att göra det dom är bra på och utbildade till - att lära ut. Inom industrin brukar man kalla det att fokusera på sina kärnvärden vilket jag tror är vettigt. Det svåra är att veta vad som är kärnvärden.

Jag misstänker att de flesta som läser till lärare gör det för att de vill undervisa och lära ut. Men som i så många andra yrken läggs det mer och mer administrativa uppgifter på lärarna. Detta leder till att det blir mindre och mindre enskild tid med eleverna och mindre och mindre tid i klassrummen.

Jag är helt övertygad att om vi politiker ger rektorerna mer resurser för att ytterligare öka möjligheten att omfördela och omprioritera arbetsuppgifter bland sin personal utifrån verksamheten, så kan vi öka den genomsnittliga tiden som lärarna lägger på undervisning.

Kan vi öka tiden som lärarna lägger på undervisning och eleverna så borde vi också i viss mån kunna motverka det enorma rekryteringsbehov som skolan står inför.

Som politiker, och även som förälder tycker jag att man skall akta sig för att lägga sig i hur rektorer och lärare i skolan löser sitt uppdrag.  Vi måste våga ha förtroende för professionen.

Med detta sagt och utan att gå in för mycket på detaljer så har jag några tankar kring vad vi politiker skulle kunna göra. Att bara hälla in resurser i skolan i form av pengar är förmodligen ganska verkningslöst och kostsamt. Men skulle vi t.ex. kunna tillföra resurser i form av lärarassistenter som kan bistå rektor och lärare i administrativa uppgifter så skulle det förmodligen på sikt kunna öka undervisningstiden. En annan uppgift som också tar mycket tid från lärarna idag, är allt IT strul. Projektorer som inte går igång, elevdatorer som inte startar, m.m. Då skulle en IT resurs eller snabbare tillgång till support kunna frigöra tid från läraren. Utöver detta kan man också tänka sig skolvärd, skolvärdinna, socialpedagoger, e.t.c som ordnar det praktiska kring elevernas trivsel och närvaro.

Jag tror också att vi måste sluta centralisera funktioner som t.ex. vaktmästare, skolsköterskor,m.m. Om varje skola hade haft en resurs, t.ex. en vaktmästare som kan hjälpa till med att beställa förbrukningsmaterial, hjälpa till med att koppla upp projektorer eller andra fysiska förberedelser så hade vi också frigjort mycket tid för lärarna.

Jag tror som sagt att ett av dom stora bekymren är just att vi genom åren lagt på mer och mer arbetsuppgifter på lärarna, men inte skapat förutsättningarna för att hantera dem. Vi behöver göra om och göra rätt och fundera på vad lärarnas kärnvärden är och skala av allt det andra.